Den skandinaviska designens anseende, med sin kombination av estetik och funktion, har djupa rötter i 1900-talets designströmningar. En central influens var den tyska Bauhaus-rörelsen, vars principer om form, funktion och tillgänglighet kom att omforma designlandskapet i norr. Denna artikel undersöker hur Bauhaus idéer, via funktionalismen, fick fäste i Skandinavien, anpassades och utvecklades till en unik skandinavisk designidentitet.
Bauhaus och funktionalismens grundstenar
Bauhaus, grundat 1919 av Walter Gropius i Weimar, Tyskland, var en banbrytande konst- och designskola, men framförallt en rörelse som strävade efter att förena konst, hantverk och industriell produktion. Skolans manifest, ”Det slutgiltiga målet för all konst är byggnaden!”, betonade en återgång till hantverksskicklighet och en sammansmältning av konstnärliga discipliner. Michael Ring, VD för det danska designföretaget Stelton, menar att skandinavisk design är baserad på Bauhaus. Kärnan i Bauhaus filosofi var att formen skulle följa funktionen. Design skulle vara praktisk och förbättra människors liv, vilket resulterade i en estetik med rena linjer, geometriska former och minimalt med ornament.
Funktionalismen
Funktionalismen delade många av Bauhaus grundläggande principer, såsom rationell design, avskalad estetik och socialt ansvar. Målet var att skapa praktiska och prisvärda lösningar för att förbättra människors vardag. Funktionalismen förespråkade en arkitektur anpassad för industriell produktion, med fokus på funktion och enkelhet – form följer funktion.
Funktionalismens genombrott
I Skandinavien blev Bauhaus-idéerna synliga genom funktionalismen, i Sverige ofta kallad ”funkis”. Stockholmsutställningen 1930, med Gunnar Asplund som chefsarkitekt, blev en milstolpe. Utställningen, som finns dokumenterad, visade upp ett nytt synsätt på boende och design, med bostäder, möbler och bruksföremål präglade av rena linjer och praktisk användbarhet. Detta var i linje med Bauhaus vision om god design för alla.
Svensk funktionalistisk arkitektur
Arkitekter som Sven Markelius och Ivar Tengbom ritade banbrytande funktionalistiska byggnader i Sverige. Exempel är Kårhuset vid Tekniska Högskolan och Esselte-huset i Stockholm. Stadsdelen Södra Ängby i Stockholm, med sina hundratals funktionalistiska villor, är ett annat tydligt exempel. Funktionalistisk stadsplanering strävade efter att skapa ljusa och luftiga bostadsområden. ”Smalhus”, en hustyp med rektangulär form och begränsat djup, blev populära för maximalt ljusinsläpp. Dessa var inspirerade av tyska förebilder, bland annat Bauhaus-arkitekten Walter Gropius.
En egen tolkning
Även om Bauhaus var en stark influens, utvecklade skandinavisk design en egen identitet. En diskussion anordnad av VOLA på Design Museum i London, utforskade kopplingarna och kontrasterna mellan Bauhaus och dansk design. Medan Bauhaus var revolutionärt i sin ansats, kan dansk design beskrivas som mer evolutionär. Den danska designen tog intryck av Bauhaus-rörelsens experimentella anda, men anammade aldrig den fullständigt revolutionära ambitionen. Bauhaus öppnade dörrar och utforskade nya möjligheter, vilket inspirerade dansk design, men den danska tolkningen tog en egen väg och integrerades i en tradition som värdesatte hantverk och naturmaterial, framförallt trä.
Alvar Aalto
Den finske arkitekten och designern Alvar Aalto är ett exempel på denna skandinaviska tolkning. Aalto kombinerade funktionalitet och enkelhet med en stark koppling till naturen, och använde ofta trä i mjuka, böljande former. Ett exempel är ”Hallway chair 403”, designad 1932 för Pemars sanatorium, tillverkad i formpressad masurbjörk.
Demokratisk design
Både Bauhaus och skandinavisk design strävade efter att göra design tillgänglig för alla. Denna tanke är central i skandinavisk design. Den svenska ”folkhemstanken”, med fokus på välfärd för alla, speglas i designens tillgänglighet. ”Funktionalismen – värd att vårda!” visar funktionalismens relevans i svensk och skandinavisk designhistoria.
Inredningsideal
Funktionalismen påverkade också hemmens inredning. Praktiska lösningar prioriterades, som till exempel ”reda-lådor” i kök, vilka erbjöd smart och organiserad förvaring. Stapelbara föremål och möbler i böjträ blev också vanliga, liksom rostfria diskbänkar.
Bestående inflytande
Bauhaus-rörelsen var kortlivad, men dess inflytande består. ”Fokus Bauhaus”-utställningen på Designmuseo i Helsingfors undersökte relationen mellan Bauhaus och nordisk design. Utställningen visade att även om det inte finns en direkt koppling, delar de en filosofisk grund. Båda värdesätter funktionalitet, enkelhet och tillgänglighet, vilket bekräftas av Kaiko Design Interiors. Bauhaus banade väg för en demokratisering av design, där god formgivning skulle vara tillgänglig för alla – en tanke som resonerar starkt med den skandinaviska designens ambition att skapa vackra och funktionella produkter för det moderna vardagslivet.
Nutid och kritik
Än idag präglas skandinavisk design av Bauhaus-arvet. Företag som Stelton, med sin EM77 termos, är exempel på detta. Fler nutida exempel är möbler från företag som IKEA, vars designfilosofi bygger på tillgänglighet och funktionalitet, och belysning från Louis Poulsen, som kombinerar estetik med ljusets funktion. Samtidigt är det viktigt att nämna att Bauhaus och funktionalismen också mött kritik, där vissa ansåg att stilen var för kall och opersonlig. Denna kritik har i viss mån påverkat skandinavisk design, som ofta strävar efter en varmare och mer inbjudande känsla. Bauhaus vision om att förena konst, hantverk och socialt ansvar lever dock vidare i den skandinaviska designens själ.